Akrylnitril-, butadien- och styren-kopolymer (ABS)
Akryl (polymetylmetakrylat/PMMA)
Akryl är känt sedan 1930 och har använts allt sedan dess. Akryl gjuts som halvfabrikat och används i sprutade folier, stänger och rör. PMMA låter sig lätt formas under värme och kan bearbetas med flera olika metoder, såsom sågning, borrning, fräsning, hyvling, skärning, slipning och polering. (pdf)
Kompositplattor i NEOBOND-aluminium
På båda sidor av
produkten sitter aluminiumplattor som är 0,21–0,5 mm tjocka med
polyetynel i mitten.
Utsidan
består av ett skikt PVDF-Kynar 500 (polyvinylfluorid) som har en god
vattentäthet och håller färgen. Ett annat alternativ är en yta
av PE (etenplast). Skivorna finns att få i flera olika ytfärger,
laminatimitation, polerad metall eller borstad yta. (pdf)
Eten-klor-tri-fluor-etenplast (ECTFE)
ECTFE, varunamn
HALAR (registrerat varumärke från Allied Chemicals), är en ganska
ny plast inom gruppen fluorplaster. ECTFE-plastens specialegenskap är
att den har en väldigt låg permeabilitet (den släpper inte igenom
gas), vilket har gjort den till ett populärt
täckmaterial.
Produktens
kemiska beständighet är något bättre och driftstemperaturområdet
något lägre än för PVDF.
Typiska
användningsområden för produkten är för tillverkning av rör
inom processindustrin och för ytbeläggning av silon. (pdf)
Laminat (härdplast)
Papper och vävbakelit tillverkas genom laminering av tunna lager pappers- och bomullsfiber med fenolharts, varefter fabriksföremålet trycks i sin form. Att man använder bakelit beror på dess goda isolationsegenskaper och att den tål värme. Materialets mekaniska användningsområde utökas fortfarande hela tiden.
Polyester och epoxilaminater är kombinationer av polyester, epoxiharts och glasfiberväv. Är på grund av sin värmetålighet bra som elektroisolation på varma ställen.
-
CDM (pdf)
-
CEM-1 (pdf)
-
FR-4 (pdf)
-
FR-4 (pdf)
-
Vetronit G 11 Laminat (pdf)
-
Vetronit G 619 Laminat (pdf)
-
Platinalaminat FR4 är att epoxiglasfiberlaminat belagt med ett styvt kopparark och används som namnet antyder vid tillverkningen av platinalaminat (pdf)
PC-plattor
Polykarbonat är en hållbar plast med ytterst god slagtålighet (pdf)
Polyamid (PA)
Polyamider kallades
i vardagligt tal för nylon och marknadsfördes under det namnet.
PA
tillhör de allra mest använda industriplasterna. De är hårda,
styva, elastiska material med utmärkta friktionsegenskaper. Det
finns olika kvaliteter på polyamid. Kvalitetsegenskaperna beror på
tillverkare, hårdhet, fyllnadsmedel och stabilisatorer. (pdf)
Polyetereterketon (PEEK)
PEEK är mycket styvt, stabilt, segt och temperaturtåligt. Den kemiska beständigheten hos PEEK-plast är god, vid normala temperaturer löses den upp endast i starkt frätande syra. Genom glasfiberförstärkning erhåller plasten en mekanisk stabilitet. (pdf)
Polyetersulfon (PES)
PES har liknande egenskaper som PSU. De olika typernas värmetålighet är högre än för PSU, kortsiktigt upp till +260°C. PES är i ostabiliserad form också ett självantändligt material. (pdf)
Polyester (PETG)
Polyester är en
genomskinlig plast som går lätt att forma under hetta och vakuum.
PETG är mycket slagtåligt och har goda optiska egenskaper.
Produkten är lämplig för livsmedel. (FDA- och
BGA-certifikat)
PETG
finns även som UV-skyddad variant. (pdf)
Polyetylen (PE)
Polyetylen finns i
olika kvaliteter. Huvudgrupperna är:
PE-LD
- liten molekylvikt => mjuk och flexibel
PE-HD
- stor molekylvikt => hård och tålig
PE-HD
500 ja 1000 - mycket PE-HD - stor molekylvikt => god
slittålighet
Halvfabrikat
gjorda på polyetylen (plattor, rör o.d.) är oftast gjorda på
HD-polyetylen. Produkterna tillverkas med hjälp av
undertrycksmetoden. Av denna anledning har materialet en mycket hög
spänningskorrosion. Slagtåligheten är god också under kalla
förhållanden. Lämpar sig för livsmedelsindustrin. PE-produkter är
lukt- och smaklösa. (pdf)
Polyetylentereftalat (PET)
PET är en
termoplastisk polyester-härdplast.
PET
är hård, stabil och har en låg friktionsfaktor. Plasten är ett
mer formbeständigt material än POM. Den mycket låga
vattenupptagningen påverkar inte materialets mekaniska och
elektriska egenskaper. (pdf)
Polykarbonat (PC)
Polykarbonat är en hållbar plast med ytterst god slagtålighet (pdf)
Polypropen (PP)
Polypropen (PP) är en polyolefin som liknar PE. Polypropen är styvare än PE och har bättre beständighet. PP har en god kemisk beständighet. Särskilt nämnvärt är beständigheten mot fetter och organiska förbindelser. På senare tid har PP kommit att bli en av de mest använda industriplasterna. Den används framför allt på kemiska och tekniska anläggningar. (pdf)
Polystyren (PS)
Redan 1831 lanserades polystyren på marknaden. Den hade då utvecklats av den franske kemikern Bonastre. Kort därpå kom ABS. Till gruppen polystyrener räknas vanlig polysteren (PS), slagtålig polystyren (SB) och ABS (akrylnitrilbutadienstyren). Styrener lämpar sig inte för användning utomhus. Därför används polystyren som inredningsmaterial och till engångsförpackningar och liknande. (pdf)
Polysulfon (PSU)
PSU är en amorf härdplast som i likhet med plaster i allmänhet tål höga temperaturer. Den kortsiktiga värmebeständigheten ligger på ca 180°C. Polysulfon är ett styv och slittålig kemikalieplast som dock är känslig för hack och skåror. (pdf)
Polytetrafluoretylen (PTFE)
PTFE är mer känt
som teflon.
PTFE
är en konventionell härdplast. Produkter i detta material kan inte
tillverkas genom formsprutning eller stängpressning. Tack vare sin
goda värmeförmåga kan PTFE användas över längre tid i
temperaturer från -270 – +260 °C. (pdf)
Polyvinylidenfluorid (PVDF)
PVDF är en
härdplast. Produkten är delvis ett kristalliniskt material och
räknas till gruppen fluorplaster.
Användningsområdet
för PVDF är stort på grund av dess kemiska och fysikaliska
egenskaper.
Svetsbarheten
och bearbetningsförmågan hos PVDF är goda och dess typiska
användningsområde är till beklädnad av ackumulatorer inom
processindustrin och till delar till tvättanläggningar och pumpar.
PVDF är mottagligt för spänningskorrosion. (pdf)
Polyacetal (POM)
Det kemiska namnet på polyacetal lyder polyoxymetylen (POM). För det mesta används dock beteckningen polyacetal. Acetalplaster är industriplaster med hög kristallinitet, en hög elasticitetskoefficient parad med en god stabilitet, styvhet och friktionsbeständighet liksom en låg fuktighetsupptagningsförmåga (<1%). De har från naturen en låg friktionskoefficient och goda lagringsegenskaper och de är slagtåliga. Acetaler är beständiga mot lösningar och smörjmedel. (pdf)
Polyvinklorid (PVC)
PVC utvecklades i Tyskland på 1930-talet. PVC-plaster finns i ett stort antal halvfabrikat. Materialet går lätt att bearbeta, såga, falsa, svetsa, limma o.s.v.. PVC är ett självantändligt material. På grund av sina goda mekaniska och kemiska egenskaper används PVC i olika industriförgreningar. PVC är mycket enkelt att hantera och används på grund av sin korrosionsbeständighet vid framställningen av olika armaturer och behållare. (pdf)
SAN-akryl (PS/PMMA)
SAN-akryl är en
härdplast och ett billigare alternativ till normala
akryler.
Standardplattorna
är genomskinliga eller opaliserande. Plattornas styrka är 1–6 mm.
(pdf)